tisdag, mars 28, 2017

För en vecka sedan

Det är häftigt med våren ändå. För bara en vecka sedan dumpade det ner mängder med snö, så pass att skidspåren inte hann preppas utan L och jag fick åka ändå. Tack och lov så var det ett par stycken som trampat upp spåren innan oss, men det blev ändå en helt annan typ av åkning än när det är riktigt draget. Mer kliva än glida, om en säger så.

Nu har det varit mildväder, strålande sol och hård vind i några dagar. Skidspåren är nog på sina håll ett minne blått och jag har cyklat och sprungit på bar asfalt. Det riktigt spritter av vårkänslor i mig, sådär som det alltid gör den här tiden. Samtidigt så vet en att it ain´t over till it´s over, så att säga. Jag såg någon rubrik igår om att det skulle komma mer snö, riktigt när och var hann jag inte uppfatta, men om det blir så hoppas jag att det kommer så pass mycket att jag hinner få till några fler skidpass innan vi stänger den här vintern.

Cykelpendling

I helgen ställde vi om klockan till sommartid. Det var ett himlarns tyckande om det i mina sociala flöden men håll med om att det är härligt med ljusa kvällar?! Absolut, visst har det känts lite tyngre på morgnarna denna vecka jämfört med förra, men jag tänker att det vänder snart.

Sommartid innebär att att det är ljust både när jag åker till jobbet och när jag åker hem. Sommartid innebär därmed att det går alldeles lysande att cykelpendla till jobbet utan pannlampa, reflexer och sådant. Inte för att jag har något emot att cykla i mörker men min nya hoj är inte utrustad för det. Dessutom har jag inte känt något vidare sug heller om jag ska vara ärlig. Men efter helgens mildväder så har asfalten tinat fram och då blir jag som barn på nytt - cykeln ska fram! Därför var gårdagen en perfekt dag för att starta igång sommarrutinen cykelpendling. Jag satsar på att cykla till och från jobbet en dag i veckan, om det funkar så att jag har kontorsdagar. Det är ett perfekt sätt att starta dagen på och det är himla härligt att ha sin motion gjord när en kommer hem. Heja vardagsmotion!

Jag har skalplagg från Lundhags, både jacka och byxa, cykelpendlarrygga från craft, hjälmen är Specialized och så har jag varma skoöverdrag från Gore bike wear.

måndag, mars 27, 2017

Tips!

Jag har precis blivit ett par tusenlappar fattigare eftersom jag just lagt en beställning på fräscha träningsgrejor från Craft. Jag behövde uppdatera min garderob med ett par svarta tights och en vårjacka och dessutom slank det ner några bonusgrejor, som lätt händer när jag är igång...

Nu läser du kanske Sara Rönnes blogg redan, jag har tipsat om den flera gånger förut, men om så inte är fallet så surfa in här nu genast. Tack vare den kampanjkod på 30 % rabatt som jag hittade där så blev min nätshopping en okej affär ändå.

Ps. Jag är inte ett dugg sponsrad varken av Craft eller Sara, jag råkar bara tycka att det här är en alldeles för bra grej för att du ska missa den! Ds.

Crafts underställ är mina absoluta favoriter. Här är jag på sportlov i Sälen, i en ljusblå "kreation", och systeryster har ett kit från mix n´match-serien (en julklapp från mig faktiskt)

söndag, mars 26, 2017

Ute i blåsväder

I morse när jag vaknade rev vinden i huset. Det viner, mullrar, knakar till och liksom surrar hela tiden, lite växlande i styrka. Aldrig tyst. Vårt hus är förvisso sällan tyst. Alltid är det något ljud. Men just vinden är det som hörs mest.

Trots blåsten hade jag bestämt mig för att söndagstassa idag. Det var riktigt länge sedan och jag hade sett fram emot lite poddtid i löparskor. Jag tvekade lite vid skovalet med anledning av att underlaget är rätt omväxlande just nu. Skulle jag ta broddat eller skulle jag klara mig ändå? Det blev tillslut mina långlöpardojor Nike Lunarglide 7, som med sin pigga färg kändes helrätt till dagens vårigt varma väder. För att komma undan de värsta is- och slaskställena så modifierade jag rundan en del så att det blev mera torr asfalt. En allt som allt fin sväng.

lördag, mars 25, 2017

Skidpropaganda och hosta

Var håller Östersunds-borna hus? Inte på Spikbodarnas fina 13-kilometare i varje fall, det är då ett som är säkert. Eller så var de smarta och var ute någon timme före mig, för jag var nästan ensam idag uppe i de finfina spåren på den översta långa slingan. Det hade inte varit så dumt att åka lite tidigare, då spåren fortfarande var kalla överallt, men men vallningsfria skidor så gjorde det inte så mycket att snön på sina ställen var mer som slush, jag njöt för fullt ändå.

Det blåste lite när jag stack hemifrån så jag tog min lite tjockare skidjacka, men det hade inte behövts. Solen värmde fint på de öppnare partierna och i skogen var jag i lä för vinden, så det blev riktigt svettigt trots mitt njutartempo. Jag dras fortfarande med väldigt irriterade luftrör och hostar i princip hela tiden, förutom just när jag åker skidor eller joggar i lugnt tempo. Jag har skrivit om mina astmaliknande problem tidigare, bland annat här i samband med att astmamedicin kopplat till doping uppmärksammades i media. Jag är generellt inget större fan av medicin och tar själv så lite som möjligt, men i det här fallet vet jag att jag borde gå till doktorn och få inflammationsdämpande utskrivet. Nu har jag dessvärre inte prioriterat att ta tag i det under veckan så då får en skylla sig själv lite nu när jag sitter här och hostar som sjutton. 

Den fantastiska vårvintern

Det är lördag och jag är hemma igen efter att ha varit iväg på jobb i några dagar. Lördag. Helg. Smaka på den alltså, så härligt! Lika mycket som jag älskar att jobba diggar jag att vara ledig. Att jag dessutom vaknade 05:40 idag och kände mig pigg måste vara ett bevis på att jag tog veckans ord på allvar. Nu slumrade jag visserligen vidare fram till sjusnåret innan jag klev upp, men ändå.

Förra helgen bjöd på ett sådant där galet härligt vårvinterväder. Du vet väl förresten att det brukar sägas att vi i Jämtland har fem årstider? Nu är vi mitt inne i den och jag hoppas att solen letar sig fram även denna helg. Förra lördagen gjorde jag altan-premiär för i år, då jag satt ute och läste bok i ett par timmar på förmiddagen, efter att ha skottat fram en stol. Ja, vi hann liksom inte ställa undan utemöblerna innan snön kom, så nu gräver jag fram dem igen helt enkelt. Solen sken, en och annan fågel kvittrade och jag bara njöt av stillheten, min spännande läsning och en kopp kaffe.

onsdag, mars 22, 2017

Med en månad kvar till 21 km

Idag är det precis en månad kvar tills det är tänkt att jag ska göra tävlingspremiär i löparskor för i år. Det är lite tidigare än jag är van vid men också just därför jag anmälde mig till Womens Health Halfmarathon, som alltså går av stapeln i Stockholm lördagen den 22 april.

Det är snart fyra år sedan jag stod på startlinjen till en tävling på den distansen senast och lika länge sedan jag var i någon vidare löparform över huvud taget. Det gör inte så mycket utan min tanke med att anmäla mig var helt enkelt i förhoppning om att jag på så sätt skulle bli lite mer motiverad att ta mig ut på längre löparrundor än 4-5 kilometer. Det har fungerat bra måste jag säga, ända fram till Stafettvasan där jag triggade igång mina gamla astmabekymmer och sedan dess har jag dragits med trånga luftrör och rethosta. Det går helt okej att motionera, alltså jogga eller åka längdskidor med låg puls. Däremot att träna, exempelvis att springa intervaller, det har jag inte vågat mig på. Så med så här kort tid kvar till loppet så känns det inte som att jag har så bra förutsättningar att trimma formen så värst, men eftersom mitt huvudmål är att komma igång igen så är det inte hela världen. Det viktigaste för mig är att jag ska kunna vara med och kunna komma runt. Jag ser faktiskt riktigt fram emot loppet.

Såhär var det senast jag tävlade på halvmaradistansen!
"Jämtland på fötter", en regnig och blåsig sommardag i juli 2013 då jag var i mitt livs bästa löparform

Smoothiens återkomst

För ett gäng år sedan var smoothien ett stående inslag i mina frukostar, både på helger och vardagar. Sedan tröttnade jag och när jag väl gör det så brukar resultatet bli mer eller mindre total avhållsamhet. När sedan vår stavmixer gav upp och vi inte kommit oss för att köpa en ny förrän alldeles nyss, så har möjligheten inte ens funnits. Inte förrän nu alltså. I helgen fick jag feeling och fick till världens godaste smoothiefluff av det vi hade hemma i frysen tillsammans med en nypa vaniljpulver och en tetra kokosmjölk.

Min söndagssmoothie

Blanda diverse frysta bär och frukter med kokosmjölk och mixa till ett härligt fluff!
  • Svartvinbär
  • Banan
  • Sharonfrukt
  • Hallon
  • Vaniljpulver
  • Kokosmjölk

tisdag, mars 21, 2017

Den efterlängtade afterwork-joggen

Äntligen! Som jag har längtat efter att ge mig ut och springa. Som alltid när jag haft ett uppehåll från löpningen så slås jag av enkelheten och friheten i att bara kunna snöra på sig ett par skor och springa direkt hemifrån hallen. Bara rakt ut liksom. Ut i den friska luften. Det är som om både kropp och knopp har väntat hela dagen på det här med att få rörelse och återhämtning på samma gång. Jag mår så bra av att springa.

måndag, mars 20, 2017

Måndagslistan

Då var det måndag igen och en helt ny vecka står för dörren! För första gången på länge startar jag upp på hemmaplan men drar iväg på jobb i några dagar också senare.

1. Vad ser du fram emot den här veckan?

Att få komma igång med någon sorts tränings- och livsrutin igen. Det har varit så mycket resor, både i jobbet och privat, den senaste tiden att jag på riktigt saknat sådant som att ta en jogg på hemmaplan efter en arbetsdag. Att få snöra på sig löparskorna och sticka ut på mina vanliga rundor igen. Att få andas och rensa huvudet. Jag älskar´t!

2. Vad ska du äta i veckan?

Så långt har jag faktiskt inte tänkt. Jag brukar handla på söndagar men igår behövdes inte det för att göra middag, vilket fått till följd att jag inte tänkt något kring veckans mat heller. Jag är bara hemma idag och i morgon så vi får se helt enkelt. Till frukost idag får jag i alla fall rysk yoghurt med bär och müsli, kokt ägg och kaffe. Lunchlådan är också vegetarisk, med halloumi, grönkål och morotsstrips.

3. Vad bär du med dig för bra minne från förra veckan?

Gårdagens längdskidåkning i Spikbodarna ligger nära till hands. Frisk luft och ren energi rakt in på kontot. Jag har längtat vårvinter och den här helgen har verkligen bjudit på sådant magiskt väder med solsken och temperaturer runt nollan.

4. Vad vill du försöka göra mer av i veckan?

Springa! Tro det eller ej men det är faktiskt flera veckor sedan sist. Jag längtar verkligen ut på en tur i löparskor och det blir högst troligt en runda i kväll eller i morgon kväll.

5. Vilket ord ska du hålla hårt i hela veckan?

MORGONPIGG! Jag har varit rätt trött i vinter och när jag kollar bloggen bakåt inser jag att det var samma sak förra året. De senaste veckorna har dock min energi återvänt i takt med de ljusa morgnarna och äntligen vaknar jag igen innan klockan ringer och känner mig mer eller mindre utvilad.

söndag, mars 19, 2017

Skidsöndag i Spikbodarna

Äntligen längdskidor i Spikbodarna!

Det har inte varit mycket till vinter i år men när det väl varit tillräckligt med natursnö så har jag valt att åka skidor på hemmaplan, i vårt fina spår i Brunflo. Innan jag tappade skidmotivationen i början på januari alltså och sedan inte åkte alls förrän veckan innan Stafettvasan. Men nog tjatat om det nu. Precis som jag drömde om  tidigare i veckan så blev det kanonväder i helgen och perfekta förhållanden för längdskidor. Därför packade jag in mina klassiska i bilen på förmiddagen och styrde mot Spikbodarna för att för första gången någonsin åka 13 kilometersspåret där uppe, ett spår som var precis så fint som jag hade hoppats. Jag frågar mig varför jag aldrig valt det förut och lovar mig själv att det definitivt ska bli fler gånger. Vilken härlig skidsöndag det här blev!

lördag, mars 18, 2017

Smoothiefluff

Det perfekta smoothiefluffet alltså, ihop med känslan av att vara hemma. HEMMA. På riktigt. Helgfrukost vid mitt eget köksbord. Det slår det mesta.

måndag, mars 13, 2017

Skidsug helt plötsligt

Så himla märkligt ändå! I nästan två månader hade jag absolut ingen som helst motivation till att åka skidor. Nu, när Stafettvasan är över och jag har fått blodad tand, då passar det tydligen rackarns bra att jag har fått ett stort skidsug. Nu när jag sitter här i Stockholm, där snön nästan är borta, då passar det tydligen. Jag längtar tillbaka till lördagens fina åkning i Sälen, där jag åkte milen i strålande sol och med ärmarna uppkavlade. Alla skidbilder i mina flöden hjälper förstås till att öka det där suget. Nu håller jag tummarna för finväder på hemmaplan även till helgen, då ska jag minsann ut och nöta lagg! Wooop wooop wooooop!

Den här veckan ska jag...

Ny vecka, nya tag! Jag som har varit ledig är nu supertaggad på allt som väntar. Jag jobbade några timmar igår eftermiddag, varvat med promenader, kaffe, bokläsning och käk, för att strukturera upp det som ska göras mellan mina möten, utbildningar och inbokade samtal. Vecka 11, jag är så redo för dig!

Den här veckan ska jag...

  • Bo och jobba i Stockholm. Jag är så glad över möjligheten att få låna pappas lägenhet ibland när jag ska vara här nere. Det låter säkert otacksamt när jag säger att jag är lite trött på att bo på hotell, men så är det ibland. 
  • Gå på kurs inom ett ämne som jag redan kan hyfsat bra men absolut kan bli bättre på. Att göra det tillsammans med mina två nya kollegor är det jag ser fram emot mest. 
  • Kanske längta hem lite också. Jag drog ju direkt ner hit till huvudstaden från sportlovsvecka i Sälen, så jag har inte varit hemma på länge. Jag ser fram emot att få landa hemma i soffan framåt helgen!
  • Laga världens enklaste middag - stekta äggmackor! Eftersom jag är "solokvist", vilket jag förresten är nästan varje vecka men då bor jag ju oftast på hotell och kockar inte själv, så kommer jag att laga mat som går snabbt och lätt. Man hettar helt enkelt upp rikligt med olja eller smör i en stekpanna och lägger ner en eller ett par skivor valfritt bröd. I mitten på brödskivan petar man upp ett hål där man knäcker ner ett ägg. Salta och peppra och vänd efter en stund. Servera till massor av härliga grönsaker, såsom exempelvis avokado, spenat och paprika. 
  • Gå promenader varje dag så länge jag är i Stockholm. Jag försöker utforska mitt närområde men upptäcker att jag alltsomoftast liksom "hamnar" på samma gator hela tiden. I går lyckades jag ändå upptäcka ett spännande cafe/lunch-/brunchställe alldeles här nära som jag måste testa vid tillfälle. 
  • Passa på att köpa några nya pocketböcker. Jag vill ha spänning så ge mig gärna dina bästa deckartips, helst svenskt. Har det kommit ut något nytt som jag missat mån tro? Just nu läser jag Bländad av Petra Holst. 

söndag, mars 12, 2017

Feelgoodförmiddag

Frukost, solskenspromenad och utomhuskaffe - vilken härlig start på den här söndagen! Efter att ha hängt i gäng hela veckan är det både lite tomt och skönt att vara själv idag. Jag älskar livets kontraster, från fjäll till storstad och familjemys till egentid. Livslyx!

Lyxigt med sportlov

Igår åkte jag längdskidor i varma, soliga Sälenfjällen. Idag vaknade jag upp, lite lätt förvirrad och utan koll på vilken dag det var, i ett småmolnigt Stockholm. Jag har haft sportlov, eller en veckas semester som det väl heter för arbetande vuxna utan barn, och det känns lyxigt på ett härligt sätt. Att åka till Sälen har blivit en tradition som jag hoppas att vi fortsätter med i familjen i många år framöver.

Idag ska jag njuta av veckans som varit, promenera, titta på skidåkning från Holmenkollen (på TV alltså) och jobba. Kanske blir det en tur till IKEA också lite senare. Vad ska du göra idag?

måndag, mars 06, 2017

Den här veckan ska jag...

Det är helt galet men det är faktiskt måndag... igen! Jag vet inte hur många gånger jag har konstaterat att tiden springer i väg men det känns faktiskt som att det var alldeles nyss jag senast satt och skrev ett sådant här måndagsinlägg med en veckospaning. Fast den här veckan som kommer är faktiskt lite speciell för jag har semester, kolla in det här!

Den här veckan ska jag...

  • Åka till Sälen på sportlov! Det är en av årets se-fram-emot-grejor och nu alltså äntligen dags. Det är systrar, sambos och syskonbarn. Sportlovet 2017 - jag är sååååå redo!
  • Skriva papper på försäljning av lägenheten. Äntligen är renovering och diverse fix klart och hemmet som vi lämnade för elva månader sedan ska snart blir någon annans. Då kan jag äntligen stänga det kapitlet av mitt liv (åtta år blev det där på Allégatan) och på allvar gå vidare.
  • Åka massor av skidor. Helst på längden men troligen minst en gång utför också annars blir jag utsatt för hård påtryckning från de små i familjen. 
  • Åka vattenruschkana på Experium. Jag gillar inte att bada, man blir ju liksom både blöt och kall, men har bra minnen från förra året så jag säger inte nej till en repris. 
  • Äta massor av gott. Lammet & grisen samt Gustav får säkert ett besök under veckan. 
  • Kramas, tjafsa lite och annat sådant som hör en vecka med familjen till blir det säkert också.

söndag, mars 05, 2017

The true story of Stafettvasan

Så kom den då, Vasaloppets vintervecka, och idag går det "riktiga" Vasaloppet av stapeln. Innan jul när vi hade vinter och snö hade jag stora ambitioner och planer för hur jag skulle lägga upp min skidträning och hur jag skulle ladda inför mitt lopp, Stafettvasan, som alltså gick i fredags. Som du vet så blev det inte alls som jag hade tänk med träningen, men eftersom jag ändå är relativt bra grundtränad så var jag aldrig orolig för om jag skulle klara det utan mer för hur det skulle kännas. Jag ville ju så gärna ha en bra dag där i skidspåret, det var det allra viktigaste för mig.

Totalt oförberedd på det mesta

Jag åkte upp till Sälen på torsdagskvällen, direkt från jobb i Västerås. Jag kan ibland vara en extremt planerande person med stort kontrollbehov, men jag har samtidigt en annan sida som inte tar särskilt allvarligt på varken på mig själv eller på saker runt omkring. Det här med Stafettvasan blev precis en sådan grej mest eftersom jag inte hade tränat som jag tänkt. Då behövde jag liksom inte göra någon grej av det utan jag satsade på att ha en rolig dag med mina kollegor. Skidorna hade inte vallats sedan i december och frukost glömde jag alldeles bort att jag borde köpa med mig. När jag satt där i bilen rätt sent på kvällen ringde Fredrik och undrade om han skulle köpa med sig något, det var tur det, annars hade jag fått sladda in på Statoil i Lindvallen på väg ner till Vasaloppsstarten och trycka något på stående fot. Det är långt ifrån den Sara som inför mina två starter i Stockholm marathon har gjort langningsscheman med tider för när jag ska få dricka och äta under loppet och dessutom tajmat hotellfrukost X antal timmar före loppen.

Strax före start i mitt allra första skidlopp som vuxen, Stafettvasan med ett härligt gäng från jobbet. Foto: Malin Wagerman

Så blev det fredag den 3 mars 2017

Jag vaknade före väckarklockan gick igång och insåg att jag drömt mardrömmar om att jag skulle glömma skidorna vid stugan, och stå där vid starten i Berga By, Sälen, helt utan. Jag kände mig pigg trots att jag kommit på plats betydligt senare än tänkt kvällen innan, och jag klev upp för att steka några ägg och brygga kaffe. Kläder och utrustning hade jag lagt fram innan jag gick och lade mig så nu var det bara att fixa med det sista innan det var dags att möta upp min kollega Malin, som jag skulle kampera ihop med hela dagen. Som du kanske kommer ihåg har ju planen ända tills helt nyligen varit att jag skulle åka den sista sträckan, men på grund av att Malin skadat axeln så bytte vi sträcka. Den första, med de många och långa stigningarna i början, riskerade att bli för tuff för Malins arm.

Mot starten & in i loppet

Malin och jag möttes upp och drog mot startplatsen i god tid. Molnen, som låg låg som ett lock över Sälenfjällen under morgonen, började lätta precis innan klockan 10 då jag skulle ge mig i väg. Temperaturen låg runt tio minus men det såg ut som att det skulle bli varmare. Jag tog solglasögon och gick in i startfållan på gott humör, det såg ut som att det skulle kunna bli en riktigt fin dag, vilket det också blev. Solsken och vackra vyer mötte mig så småningom.

Men nog om vädret för ett tag och tillbaka till starten. Jag tappade placeringar direkt när folk stack i väg för att försöka hitta en bra position upp i första backen. Själv tog jag det lugnt, lite skrämd av banprofilen och speakerns varning om att inledningen på startsträckan skulle vara "häftig". Vinterloppen går ju inte riktigt på samma sätt som Cykelvasan, så just de här backarna har jag inte upplevt innan, även om man kommer upp till samma ställe så småningom. Jag gick som sagt ut väldigt lugnt och väl på väg upp i backen så gick det liksom inte att göra så mycket annat än att kliva på i det tempo som klungan höll. Att försöka åka/gå om framförvarande skulle bara vara dumt och jag ville verkligen inte riskera ett stavbrott.

Åkningen

Så kom vi upp på högsta punkten, snabbare och lättare än jag hade trott, och så var det "bara att börja åka". I varje fall för alla runt omkring. I ett slag var de jag gått upp med på väg att rinna ifrån mig. Jag vet att det är lite fånigt att skylla på materialet, men allvarligt, att få skidorna vallade i december hjälper liksom inte så mycket i början på mars. Jag vet ju det liksom men orkade inte prioritera att fixa med det under veckan. Sådant får en sota för helt enkelt. Jag åkte jojjo i fältet mest hela tiden. När det var diagonalåkning kom jag i kapp och när det var lättåkt och de andra kunde staka så gled de ifrån. Själv kunde jag knappt staka för jag kom inte framåt, vilket nog berodde på en kombination av dåligt glid och dålig stakteknik. Nåväl. Det gick liksom inte att sura ihop för vädret var fantastiskt, vyerna där uppe på myrarna likaså och min kropp kändes riktigt pigg och fin.

Härligt väder och glada kollegor! Med sådana förutsättningar går det inte att sura särskilt länge över dåliga skidor eller fegåkning från start. Det blev helt enkelt en kanondag!
Jag åkte försiktigt första milen, eller egentligen fram till Smågan, eftersom jag var väldigt osäker på hur pass jag skulle orka nu när skidträningen uteblivit. Efter kontrollen bestämde jag mig för att öka farten, men det var egentligen lite väl sent påtänkt. Jag pinnade på sågott jag kunde men var inte särskilt trött när jag kom in till växlingen, inte mer än i ländryggen. Jag hade behövt höja tempot lite tidigare alternativt ha åkt fem kilometer till, för att ha fått känna den där riktiga tillfredsställelsen i att ha gjort allt och vara trött på riktigt när loppet var slut.

Så okej, nu är det så gott som tillräckligt ordat om detta. Några lärdomar bara att ta med inför nästa gång jag ska åka skidtävling, för självklart kommer jag att göra det igen, men då sjutton ska jag sätta prio på såväl träning som utrustning. Jag fick helt klart blodad tand, som det väl så fint heter. Kanske blir det Tjejvasan, Halvvasan eller varför inte helan nästa gång?!

Lärdomar till nästa gång

  • Att ha ett par "riktiga" skidor, alltså ett par sådana som man vallar, är nog att föredra framför skintec på tävling.
  • Om en promt vill åka på skins så är det bra om en prioriterar att få skidorna glidvallade. Tre månader gammal glidvalla funkar inte längre.
  • Att träna inför lopp är såklart bra. Om en inte tränat som en tänkt så går det bevisligen bra ändå, men till nästa gång så kan skidträning faktiskt vara att föredra.
  • Vasan är väldigt mycket stakning, till och med förstasträckan när en väl tagit sig uppför den tre kilometer långa stigningen efter start. (Där går det fint att saxa). Satsa på riktigt bra glid och träna stakteknik inför loppet!

lördag, mars 04, 2017

Göra gott för kropp & knopp!

Egentligen är det himla enkelt att må bra. En vet ju vad en gillar och en vet vad kroppen gillar. Ändå är det så lätt att glömma bort det enkla, att förledas att tro att välmående sitter i andra saker. Jag tänkte på det nu i kväll när jag för första gången på flera veckor nästintill blivit av med den molande värken som av och till flyttar in i min bröstrygg av att jag rör mig på tok för lite.

Sånt från idag som gjort mig gott

  • Stannat till hos mor och far på ett par koppar kaffe i TV-soffan till damernas spännande tremil från längdskid-VM i Lahti
  • Ätit en riktigt god eko-blodgrape
  • "Legat-på-rulle", mumma för min onda bröstrygg! Jag pratar alltså inte om cykling utan om vår kära foamroller. Jag fattar inte varför jag förtränger hur enkelt det är att bli av med de där smärtorna jag alltid drar på mig efter en vecka med många mil i bil och framför datorn. Att bara ligga och andas på rullen i några minuter gör verkligen underverk. 
  • Bytte om till träningskläder och gav mig ut och lufsade en kortis med pannlampa på kvällskvisten, bara för att jag kunde och för att jag behövde en dos av frisk luft. 
I TV-soffan hos far och mor. Och javisst är det jag på väggen där i kort, svart snagg. Foto från 2003.