SPRINGA BRODDAT

Jag får ibland frågor om det här med löparskor och vad som är bäst på vintern. Skonörd som jag är så har jag förstås testat det mesta. Jag har, eller har i varje fall haft, i princip alla typer av löparskor som en kan tänka sig. Det senaste året har jag dock för det första nästan inte köpt några skor eftersom jag sprungit så lite och för det andra så har mitt favoritpar varit så sköna att jag sällan velat ha något annat på fötterna oavsett underlag.

Tidigare har jag säkert köpt tre-fyra par löparskor varje år. Det eftersom mina fötter har förändrats så de som suttit bra ett år har varit för små eller bara "obekväma" nästa år. Jag har två teorier kring det. Min första gäller att jag har väldigt hög hålfot, men att jag nog trampar ner den lite lite hela tiden så att mina fötter blir större. Jag har gått från storlek 36 via 36,5 upp till 37 i löparskor under de senaste åren (på samma skomodell). Nu har jag till och med någon variant i 37,5. Min andra teori är att jag dessutom har byggt upp alla småmuskler i mina fötter då jag börjat med olika fotövningar. Syftet med det är att förbättra stabiliteten i min vänsterfot, där jag har så mycket strul med ledbanden i fotleden. Att jag sedan har velat ha skor för alla tillfällen och underlag har ju gjort att jag investerat en slant i det här. Lillasyster är inte precis ledsen över mina fötters förändring. Det har blivit många fräscha skor över till henne om en säger så. För någon månad sedan packade jag dessutom en påse och lämnade in till "Inlöparna" här i Östersund. Ett gäng fina människor som springer tillsammans med flyktingar som kommit hit och bor på anläggningen i Grytan. Klart de ska få bra löparskor! Bland annat gick mina första broddskor iväg i den påsen, ett par icebugs som jag knappt använt.

Och av en händelse kom vi då in på det här med broddade skor. Förra vintern köpte jag ett par broddade inov8 som fick ersätta icebugsen som jag nämnt, men det är ytterst sällan jag springer med broddskor. Jag tycker själv att löpkänslan är så mycket bättre i helt vanliga skor. På de allra flesta underlag är dessutom greppet bättre. När det är vinter och snö, både på plogat och oplogat underlag, så tycker jag att en vanlig gummisula har ett bättre fäste mot snön. Nästan som att den suger fast lite. Även på lite lätt isigt eller ni vet så där lite frostig asfalt så greppar gummit bättre. Under förutsättning att skon är hyfsat ny (ett par år funkar) så att inte sulan torkat ut helt.

Ett tag sprang jag i skor med lite grövre sula på vintern. Ni vet typ som en terrängsko. Jag hade fått för mig att det skulle vara bra på snö, men faktum är att jag inte tycker det. Det är nästan som att de glider runt mer uppepå snön istället för att som vanliga släta löparskor "suga fast". Sedan har vi då de här löparskorna med metalldubb eller broddar, vad man nu väljer att kalla det. Några gånger varje år så fyller de sin funktion. Nu har vi haft precis en sådan period här i Östersund, ni vet när det är is. Is överallt och bara is. Då är det bra med metalldubb vill jag lova även om det går att halka med dem också. På sådär riktigt hård is så glider metallen ibland uppepå den också. På snö är de helt värdelösa. Noll grepp och bara glida runt. 

Så om du står i valet och kvalet mellan att köpa ett par nya "vanliga" löparskor eller ett par dubbskor så säger jag kör vanliga. Har du råd med båda, så absolut, men annars klarar man sig som motionär väldigt bra med bara ett par löparskor. Det behöver inte vara så avancerat att springa! Det viktigaste på vintern när det är halt skulle jag däremot säga är att tänka på hur en springer. Sätter man i foten rakt under kroppen så minskar risken för att halka. Testa gärna om du är ute och går och tycker att det är halkigt. Börja istället jogga, eller tassa fram, med fotisättningen rakt under kroppen. Plötsligt känns det nästan inte halt alls! Ut och njut nu hörrni!

Kommentarer