DET HANDLAR OM PRIORITERINGAR

Jag vet det. Du vet det. Att få till det här med träning och mycket annat i livet handlar i mångt och mycket om att prioritera. En får inte tid utan en får ta sig tid. Sedan att det ibland kan vara satans svårt rent ut sagt, det är en annan femma. När det är körigt i mitt liv, som det är för det mesta för att jag trivs bra med det, så blir det lätt att jag prioriterar ner träningen på gott och ont. Ibland är det välbehövligt men många gånger är det rent av idiotiskt.

Den här veckan har jag ett lite tightare schema än vanligt med två tjänsteresor och dessutom en del "privata uppbokningar" som exempelvis frisörbesöket i måndags kväll. Därför har jag tränat på lunchen i två dagar, vilket jag är otroligt nöjd över. Det blir förvisso ganska korta pass men samtidigt har jag en annan energi att faktiskt hålla lite högre intensistet än jag ibland har på kvällen, då jag har jobbat 10-12 timmar och kan vara ganska matt framförallt i huvudet.

När det gäller lunchträning så märker jag själv att det är att packa väskan och faktiskt få med grejorna (rätt grejor) som är det största problemet. Att väl gå iväg och göra träningen, det är ju bara kul. Att träna är roligt. Att packa en väska är inte kul. Har jag inte gjort det kvällen innan blir det inte av, jag erkänner det. På morgonen går det tokbort för mig att hålla på med sådant. Men den här veckan som sagt har jag följt min plan, vilket jag är jättenöjd med. I måndags körde jag styrketräning och igår löpbandsintervaller, vilket var ett tag sedan. Det var gött att få upp pulsen lite även om jag fortfarande inte håller så högt tempo utan mer försöker springa med en bra löpteknik och få med mig vänsterfoten som inte är helt hundra i rörelsemönstret vid fotisättningen. Jag är glad bara över det faktum att jag kan springa och 30-sekundersintervaller på bandet är lite av en favorit.

Lunchtränar du och vad är i så fall favoriten?

På väg till gymmet i strålande sol och blå himmel. Vackert!