Komma hem

Den här veckan har jag legat ute och jobbat som vanligt. Känslan när jag kom hem sent igår kväll, efter många mil i bil, går nästan inte att beskriva. Så skönt och avkopplande att veta att en hel helg står för dörren, utan några måsten eller tvång.

Jag sov som en stock i natt, i min egen säng med en fin sambo bredvid. Så blev det tidig morgon och en väckarklocka med en hög, ilsken signal ljöd genom sovrummet och trängde in i mina drömmar. Klockan närmade sig sju och L skulle upp för att åka med några kompisar och cykla. Jag tänkte först ligga kvar men så blev jag plötsligt också ivrig att komma upp. Att få fler timmar att njuta av att vara hemma, av att "ha helg". Att få bestämma helt själv över min tid och mitt att göra.

Jag tassade upp, pigg och glad. Klädde mig i träningskläder för att liksom hitta rätta känslan. Jag har knappt rört på mig på hela veckan och än mindre varit utomhus, så min kropp riktigt skriker efter rörelse och frisk luft. Jag gjorde i ordning mitt morgonkaffe och en smörgås med smör och kaviar. Nu sitter jag här vid köksbordet, lyssnar på radio, dricker min andra kopp kaffe och skriver. En bra start. Så tacksam.