saraeborg´s 2016 best nine on instagram (årskrönika)

Sedan urminnestider, eller i varje fall en drös med år, så har jag tagit dig som läsare med på en återblick på året som har varit. Det vill jag förstås göra även 2016 men det blir en lite annorlunda version, och något kortare, än tidigare år.

Du som hänger på instagram har säkert sett #bestnine2016 som har florerat sista veckan. Jag har också kört den och här kommer mina nio mest gillade bilder, som faktiskt sammanfattar mitt år riktigt bra med hus, löpning, cykel, familj och skidor - kul att andra gillar allt gilla det jag gillar. Från vänster till höger, från toppen till botten, här har du mitt år!

• Hoppsan hejsan! Vi gick och köpte oss ett hus med en fin kakelugn och höll det hemligt för nästan alla, förutom den närmaste familjen, ända till den här dagen då vi fick hämta nyckeln. Flyttlasset gick den första helgen i april. Jag blev så stressad över alla måsten, lever ju annars ett väldigt okomplicerat liv privat, att jag blev dunderförkyld på riktigt för första gången sedan 2011.

• Tjejmilen med den kvinnliga delen av familjen! Jag hade varit skadad länge (fick avstå loppet förra sommaren pga trasig) och hade en väldigt strikt träningsplan under sommaren där jag bara fick springa 2 gånger i veckan. Jag lyckades behärska mig även om det var lite jobbigt ju närmare loppet jag kom, men så stod jag ändå där frisk och skadefri och sprang den där älskade milen.

• Så blev det november och jag gjorde en rekordtidig (tror jag?!) längdpremiär då vi faktiskt hade snö. Nu har den regnat bort, men det är en annan femma. Jag ska åka Stafettvasan den 3 mars med några kollegor så jag kör mycket klassiskt i vinter.

• En tidig bild, från januari tydligen. Då hade vi fått rejält med snö efter en jul som precis som denna var ganska snöfattig om jag minns rätt. Jag hade varit ute och pulsat lite i puder, och vi bodde fortfarande i lägenheten på Allégatan. Löpning är liksom alltid härligt!

• Mera löpning, hurra! Här var vi i Vålådalen och sprang till Nulltjärn. Det var på söndagen efter vår årliga hösthelg i Åre.

• Var det årets första tävling mån tro, i varje fall på hoj. Åsarna MTB-challenge där jag kom på den mest otacksamma placeringen av alla, nämligen fyra. Det var inte hela världen för jag körde bra och putsade tiden från året innan rätt rejält. Två dagar senare tävlade jag på landsvägshoj och i augusti körde jag Cykelvasan Öppet spår. Alla loppen gick bra trots att de var spontana och att jag inte hade tränat inriktat mot dem.

• Ahhh, mer cykel, fast en annan! Min älskade skogsmaskin som gör mig så mycket bättre även rot och sten. Jag älskar den här fullgungsglidaren som går bäst i skog och på fjäll.

• Från en sådan där magisk kvällslöpning efter jobbet. En sådan där en tror att en är slut och att soffan är det enda rätta, men där energin kommer efter bara någon minut i friska luften. Jag hade många sådana kvällar under året och jag är tacksam för att jag har lärt känna igen den där falska tröttheten.

• I rosa hår på väg till Stockholm och Tjejmilen med mina fina tjejer, mamma, Elin och Emma! Förutom den tävlingen sprang jag även St Olavsloppet, men om inte jag förträngt något nu så var det nog bara de två loppen i år?! 2016 var förresten året jag färgade håret rosa för första (och andra) gången i mitt liv, lagom till jag fyllde 35 och sedan igen ganska exakt 6 månader senare. 

Det var en kortis från mitt 2016! Nu önskar jag dig som läser ett riktigt gott slut och ett gott nytt 2017. Vi ses igen nästa år.